Genrep 080820

Ibland så händer det....

Att repa är inte alltid kul, ibland när man inte får till det och alla är små sura av en eller annan orsak så kanske man till och med fundererar på varför man spelar musik ihop. Gnetar och kör och kör...

Men som jag skrev, ibland så händer det. Som igår, när alla tänder till och gnistan kommer in, den nästan magiska gnistan som gör att alla kopplar lite xtra, ger lite av sin själ och faktiskt får till precis det man vill med bandet. Vi fick den känslan igår och det bådar mycket gott inför helgens bravader. Jag tror att den kvällen kommer bli närmare magisk än vad bandet har överlevt förut. Jag ser mycket fram emot det....

repet var annars ganska hårt, efter en snabb middag ihop så kärdes det i fyra timmar i sträck, många frågetecken rätades ut och hårdrocken sitter nu som en högerkrok om ni förstår vad jag menar...

Att se fram lite extra emot...

Emils Solo på holy diver, (killen byter från gura till sax mitt i låten, coolt)
Angellenas sång på Sad but True
Niklas bassolo på A little less conversation
Simons Solo på The final countdown med strobb...

Väl mött och hard rock hallelujah på er...

Sunne, here we come